aneta6305

Senaste inläggen

Av Aneta Snopek - 28 mars 2011 21:19

  


 

         


 

        



 


 


 


 

 


 

 


 

        

  

En

Av Aneta Snopek - 28 mars 2011 19:24









Av Aneta Snopek - 28 mars 2011 19:19

Av Aneta Snopek - 28 mars 2011 13:50

A gdy odejdę

 
A gdy odejdę, w niepamięć świata,
wspomnisz me imię, któregoś lata.

I będzie ono wiatrem pachnące.
I będzie blaskiem świecić jak slońce.


Pomyślisz sobie- jak blisko byla,
jak w glowie bardzo mi zawrócila.


Jej oczy niebieskie, blaskiem bijące,
Jej usta slodkie, miodem plynące.


Ten brąz jej wlosów, pamiętasz doskonale,
ten zapach wrzosów, wplatanych w ich fale.


Że ona jak wiosna, pachnąca lasem,
I fiolki, i maki- szalona czasem..


I żal ci będzie, po chwili myślenia,
że odejść pozwolileś, bez smutku cienia..


 czy słyszysz miły jak ocean na fali gra
a wiatr szeleści liściem eukaliptusa
tylko gdzieniegdzie nad ogniskiem przeleci ćma
i cichy szczebiot dobiegnie z zakątka buszu

czy widzisz miły słońca czerwonego trwogę
już mruży oczy i topi się w oceanie
a krzyż południa pokazuje mleczną drogę
lśniących srebrem gwiazd moon księżyca kroczy po niej


czy czujesz miły płonących serc naszych drganie
smak pocałunków gorączkę połączonych ciał
uściskiem w jedno owo cudowne spełnienie
po czym sen słodki w nim ptak piosenkę do snu gra


pamiętasz miły radość tej cudownej chwili
kiedy na łące pachniało czerwonym kwiatem
i roiło się od świerszczy żółtych motyli
pszczół siadających na kwiatu słodkie nasienie

 


 
Kto mnie nauczy kochać od nowa
miłością świeżą, jak pąk różany,
żebym znów dawać była gotowa,
dzielić się szczodrze pocałunkami?

kto zechce przyjąć, to co najsłodsze,
ukryte w głębi - na dotyk dłoni,
pokochać rzeczy zwykle i proste
codzienny smutek w radość odmienić?


czy zechcesz może, mój nieznajomy,
odczytać myśli, słodkie pragnienie,
gdzie jeden oddech wartko przegoni,
co zda się zgoła martwym uśpieniem?


nie bój się, podejdź, pójdziemy razem
w rajskie ogrody, gdzie zapach drzewa.
o zakazanym jabłku dziś marzę...
tobie, mój miły, wierszem wyśpiewam.


 
 

Kocham Cię Mamo....

 

Żadne słowa nie oddadzą tego,
kim dla mnie bylaś.
Żaden płomień nie strawi
mego do Ciebie uczucia.
Żaden człowiek nie zrobi dla mnie tyle,
ile Ty dla mnie zrobiłaś.
Kocham Cię Mamo.




Av Aneta Snopek - 28 mars 2011 13:25

 



Tyson och Lady   




Av Aneta Snopek - 28 mars 2011 13:22

Mina älskade Barn.
Ni är mitt allt.
Ni är min dröm.
Ni är min längtan.
Ni är ljuset i mörkret.
Ni är ständigt i mina tankar.
Jag bär er i mitt hjärta,
Var i världen jag än befinner mig.
För ni är en del av mig.
Det kan ingen ändra på.

 



♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥


Himlen gav mig tre små änglar att vårda med allt jag har
jag var gjord för att putsa deras vingar och ge dem den himmel dom är värd

stjärnorna gav mig modet och styrkan att vara deras mor
månen viskar visdom på den väg vi går

i deras ögon ser jag min egen spegelbild
och när dom ler då vi säger att jag älskar dig
när dom slår sina armar om mig i en kram bara ett barn kan ge

då vet jag jag har nått den himmel jag alltid velat nå


♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥



Jag

Av Aneta Snopek - 28 mars 2011 13:03

 
 
 
Här kommer Jag skriva inom kort 
om Mig och hela mitt  fantastiska liv .....
 
 
 
bästa vän
Det föds ett leende långt inne i hjärtats vrå.
Själen en stund riktigt gott får må..
Var gång en vän vänder sin tanke mot mig.
Var gång en vän ger en del av sig.

En värme sprider sig då vänskapen känns.
En ny stjärna på himlen blinkar till och tänds.
Jag sänder en tanke ut i rymdens oändlighet..
.. och önskar att min vän också känner och vet




Jag är din vän
Jag är den vän,
du kan ringa mitt på natten.
Jag är den vän,
du kan prata med om allt.
Jag är den vän,
du kan gråta inför.
Jag är den vän,
som vill hålla om dig i svåra tider.
Jag vill vara den vän,
som inte kan mer än bry sig.
Jag vill vara din vän,
men inte vilken som helst.
Jag vill vara allt detta,
och mer ändå.
Jag vill vara din vän,
enbart din vän,
men din bästa vän.

Så frågan är om jag får?


 
 
 
 


Slutet På Min Saga


Allting bara vrider sig i magen nu/
Har jag kommit till den sidan i min sagas slut?
Och ni vet när ingenting fungerar som det ska så/
Vandrar jag helt ensam med mina skavsår.
Som löven på träden faller jag sakta ner/
Ta mig tillbaka till värmen jag ber!


Jag orkar inte mer
Jag gråter osynliga tårar även om jag ler.
Men i mörkrets skugga jag viskar:
"Jag orkar inte mer."

Jag ropar på hjälp, även om jag skrattar.
Men i mörkrets skugga jag undrar:
"Varför är det ingen som fattar?"


Jag är olycklig, även om jag ser ut som jag är glá.
Men i mörkrets skugga jag tänker:
"Är det så här det ska vá?"


Jag är död, även om mitt hjärta slår


Men i mörkrets skugga jag gråter:


Varför är det ingen som fattar hur jag egentligen mår?

Av Aneta Snopek - 28 mars 2011 12:30

 
En gång i min ungdom älskade jag,
en pojke med ljuva och rena behag
Han lovade mig tro i lust & i nöd,
allt intill den blekaste död.

Han var som en lilja, vit uti hyn,
den vackraste pojken som skådats i byn.
Ett smittande skratt, en lustiger sång,
vi älskade sommaren lång.
Men kärleken vissna kärleken dog,
vid djupaste dal den pojken fått nog.
Han fann inga känslor, tårarna rann,
sa "tack och adjö" och försvann
Jag sitter vid kanten, röd som grå
och tiden, den dunkar och hjärtat likså
Nej, aldrig den pojken kommer igen,
jag finner han nu som en okänd vän.
Nej, aldrig den pojken kommer igen,
men vår sång den trallar jag än.
 

Presentation


Letar du efter lycka ...? Säg det till alla, då kanske någon hjälper dig att hitta den ...

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2023
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Aneta


Ovido - Quiz & Flashcards